• Startsida
• Turism
• Friluftsaktiviteter
  • Jakt
  • Fiske
  • Skoteråkning
  • Handölsforsen
• Sevärdheter
• Boende
• Karta
• Näringsliv
• Föreningsliv
• Offentlig service
• Skola/Förskola
• Bildgalleri
• Gästbok
• Åre kommun
• Väder

Sevärdheter

Karolinerminnen

Nyårsdagen 1719 dog 3000 karolinersoldater på fjället mellan Tydal i Norge och Handöl. De var på väg hem efter att ha belägrat Trondheim under hösten och vintern 1718. Armén överraskades av en snöstorm i ett försök att ta sig över fjället till fots. Av 5800 karoliner blev 3000 kvar på fjället, 700 dog av köldskador och andra sviter efter att ha tagit sig fram till bygderna på den svenska sidan.

I Ånn finns ett gravmonument rest över ett 100-tal soldater som begravdes där.

I Handöl finns en massgrav med 600 soldater. Här finns även ett monument rest 1910 till minne av karolinerna. I Handöls Kapell hänger den ursprungliga gravstenen med inskriptionen: "Anno 1719 den 20 jan begrofs här 600 menniskor".

Klocktjärn - ett minne från istiden och inlandsåsens bildning

Klocktjärn är en vattenfylld grop i inlandsåsen som har bildats genom att material från isälven samlats runt ett kvarliggande isberg. När isen så småningom smälte bort bildades denna vattenfyllda grop. Tjärnen har inget inlopp utan enbart utlopp. På botten ligger vitt och fint grus som reflekterar ljuset och ger vattnet ett grönt skimmer. Man kan se både fisk och botten även i den djupaste delen av tjärnen.

Gruvdrift

Täljstensbrytning i Handöl

Ingen vet riktigt hur länge täljstensbrytning har pågått i Handöl, men de första tydliga tecknen har vi från 1500-talet. Då visade fogde-räkenskaperna att bönderna i Handöl och Wik (idag Björnänge), som tillsammans var ägare av täljstensbrottet, betalade mest skatt av alla i hela Åre socken.

På den äldsta kartan över Jämtland, ritad efter det svenska övertagandet 1634, finns både Handöl och täljstenberget utsatta. Så vid den tiden måste Handöls täljstensbrott varit riksbekant. 1683 fanns en anteckning om vad som såldes på marknaden i Levanger, däribland 42 stycken täljstensugnar från Handöl. 1685 besökte Urban Hiärne - Karl XI:s livmedicus - Jämtland. Hans motiv var att bese de svensk-norska gränsfjällen, samt "berget der den telgstenen utgräfes och är så väl fast i eld som i vatn". Trots att Urban Hiärne avslutade sin resedagbok med: "Gudi vare lof som mig den besvärliga och farliga resan, så nådeligen igenomhalp", var han bara den förste i en lång rad betydelsefulla män som kom för att bese täljstensfyndigheterna. De beklagade sig över böndernas klumpiga hantering och slöseri med den värdefulla stenen.

Inte förrän med järnvägens byggande 1882, blev det möjligt att utveckla bondebrytningen till en industri. Ett konsortium köpte 1869 rätten till berget och vattenfallet av de åtta Handölsbönderna. År 1900 bildades Handöls Täljstens och Vattenkrafts AB. Man tillverkade bla. kaminer, grytor och bakhällar. Frakten utfördes med häst och släde vintertid, och med båt sommartid. Efter flera försök att skaffa pengar byggdes en väg 1936. På 40-talet stod företaget på sin höjdpunkt med ca 130 anställda. Byn hade vuxit från åtta gårdar till 250 invånare. Handölskaminerna var den stora, välbekanta produkten som fanns i bl.a. SJ´s väntsalar.

Från och med 1946 minskade intresset för täljstenens värmelagrande förmåga p.g.a. sjunkande energipriser. 1986 ville man sätta företaget i konkurs.

Den nuvarande ägaren tog över när företaget endast hade 11 anställda kvar. De senaste åren har det dock skett en intensiv utveckling och idag har företaget 55 anställda. Efterfrågan på täljstensprodukter ökar stadigt.

Koppargruva vid Storulvåvägen

Vid vägen upp mot Storulvåns fjällstation, ca 2 km efter avfarten från Handölsvägen, finns en gammal koppargruva från 1738. Här bröt man under 4 år ca 8 ton kopparmalm som fraktades ner till en smälthytta vid Järpe Skans i Järpen. Kopparfyndigheten som från början tillhörde Handöls bönder förvärvades av Oldens Blygruvor som bedrev brytningen fram till 1742. De 14 arbetarna bröt kopparmalmen under svåra förhållanden; hårda snöstormar svepte ner från Snasahögarna, gruvhål fylldes med vatten eller is. Efter första vintern hade alla arbetarna rymt. Även transporterna till Järpen var fyllda av strapatser. Forbönderna, som från början skulle sköta om transporterna, nekade efter ett tag att köra upp till Handöl som saknade väg. Senare övertog samerna transporterna och körde med renar. Sommaren 1742 hittades kopparmalm på sluttningarna av Åreskutan och alla arbetare och utrustning flyttades till Huså och Fröå.

Brytningen togs upp igen 100 år senare av Handöls bönder. Man bröt under en 4-års period ca 4 ton kopparmalm. Nu finns ingen koppar kvar, men gruvhålen och högar med järnhaltig sten vittnar om forna tiders vedermödor.

Handöls kapell

När Handöls kapell invigdes 1804 var det Jämtlands första lappkapell. Handöls by bestod av tre gårdar på den här tiden, men kapellet byggdes främst för samerna som hade sin renskötsel i Sylarna området. Den lilla kyrkan som rymmer lite drygt 50 personer är inredd med inventarier från Frösö gamla medeltidskyrka. Den har renoverats och restaurerats i omgångar och förvaltas i dag av Åre Församling.

Fornminnen

Stenålder

Redan för 6.000 år sedan fanns vid Ånnsjön ett jakt- och fångstfolk, som lockats av områdets överflöd av däggdjur, fisk och fågel. Man lärde känna bytesdjurens vanor och egenskaper, vilka rötter och örter som var ätliga och vilka naturmaterial som bästa lämpade sig för tillverkning av olika redskap.Boplatserna lade man nära vattnet, de flesta på uddar, vikar och mindre näs. Födan tillagades bl.a. i kokgropar i marken med hjälp av upphettade stenar. När stenarna spruckit byttes de ut. Ansamlingar av sådan skärvsten har hjälpt arkeologerna att hitta ett 60-tal stenåldersboplatser vid Ånnsjön.

Fångstgropar

Älgen har i alla tider varit ett mycket betydelsefullt villebråd i Jämtland. En stenåldersfamilj kunde klara sig en hel vinter, om man lyckades döda en stor älg. På en boplats nära Klocka har arkeologerna hittat ett knivskaft med älghuvud skulpterat i röd skiffer. Flera fångstmetoder användes för att fälla älgarna. En metod som lämnat synliga spår är fångstgroparna, Jämtlands vanligaste fornlämning. Runt Ånnsjön har över 300 gropar hittats. Ett gropsystem med 60 gropar ligger på Indalsåsens rygg, väster om Klocka. Jaktformen förbjöds 1864.

Hällristningarna i Landverk

Det finns ett antal hällristningar omkring Ånnsjön. De är lättast att se i Landverk som enbart kan nås med båt. En hällristning, som är daterad till ca 2000 f Kr eller äldre, visar två älgar i naturlig storlek. Den är gjord på en klipphäll som sluttar ner i vattnet. Älgarna ser ut att gå ovanpå vattnet.

Järnåldersgravar

Vid Bunnerviken och i Klocka finns två grupper om vardera tre gravhögar från yngre järnåldern. De är de enda i Jämtland som har mittgrop och kantränna, vilket är vanligare i Norge. Gravtypen tros därför vara västlig.